Regeringen har beslutat att satsa 17,5 miljoner på ökad jämställdhet på kulturområdet (det är redan old news...). Mest kritik fick debattartickeln i DN för att läxa upp journalister och försöka styra de fria medierna. Den debatten lägger vi oss inte i.

Vi i Föreningen KUF tycker självklart att satsningar på jämställdhet inom kulturen är en fantastisk idé. Men det återstår att se vad pengarna kommer att användas till (detta lovar man från regeringens håll att återkomma till senare i vår) Dessutom är det kommuner och landsting som fördelar en stor del av kulturstödet till små arrangörer (undertecknad inkluderad). Därför måste insatser göras också på den lokala nivån. Vi väntar med spänning på fortsättning och fortsätter att dra vårt strå till stacken.

/Erika 

9 mars, och en av många internationella mansdagar. Jomen, vi kvinnor fick lite presenter igår, trots allt:

Så ska det låta presenterade sina nya lagledare/pianister, och de är - hör och häpna - kvinnor! (Jo, det är 2011 och kvinnor KAN spela instrument. Och de gör det bra.)

Och: misogynins sista (?) utpost, 2 1/2 Men, läggs ner.

...

Sedan vi bestämde oss för att göra Tillställningen till en festival för kulturskapande kvinnor har jag fått en del frågor om kvotering.
- Är det inte orättvist, undrar vissa. Borde det inte vara 50/50?
-Jo kanske, svarar jag, men i den bästa av världar.
Tillställningen är en injektion av c-vitamin i en annars ganska skörbjuggssjuk värld. Omständigheterna kräver drastiska metoder.

När jag för några år sedan gick på en av landets mest välrenommerade skrivarlinjer fick vi elever hjälpa till med antagningsprocessen. Vi var många som då reflekterade över att en övervägande majoritet av ansökningarna kom från kvinnor. Vi fick då veta att en viss kvotering skedde - inte på något strukturerat sätt, men ändå. Annars hade det knappt gått några män i klassen. Och det hade ju varit tråkigt. Könsbalansen är viktig för det intellektuella klimatet, osv. Smygkvotering, kan man kalla det. Unga män som drömmer om att bli poeter - de måste ju också få vara med!

Till saken hör att det på samma folkhögskola fanns en musiklinje där de kvinnliga instrumentalisterna kunde räknas på ena handens fingrar. Ingen kvotering - för man kan ju inte kvotera på bekostnad av kvalitet! Eller hur var det nu? På en annan folkhögskola i samma region fanns det dessutom en "tjejmusiklinje". För att tjejerna fanns och sökte, men inte kunde kvoteras in på den vanliga musiklinjen?

Hade jag då föreslagit att folkhögskolan skulle starta en "killskrivarlinje" - underförstått lite sämre, lite mer uppmuntrande, lite mindre professionell - för de män som sökte men inte platsade på den vanliga skrivarlinjen, oh well, jag tror inte att det hade tagits på allvar.

Man kan dra slutsatser av detta. Slutsatser om hur vi ser på makt och konstnärlig kvalitet. Om rättvisa och orättvisa. Dessa slutsatser får läsaren dra själv, efter eget huvud. Det finns ingen manual för hur vi uppnår jämställdhet, eller ens för vad jämställdhet är.

Håller helt och fullt med Hanna Fahl i att 11% kvinnliga låtskrivare i årets upplaga av melodifestivalen är skrattretande lågt. Inte för att kvinnors kulturskapande nödvändigtvis är annorlunda. Inte för att det kanske ens är meningsfullt att prata om kvinnligt kulturskapande. Utan för att en stor del (mer än hälften) av Sveriges befolkning definierar sig som kvinnor. Om vi snabbt förkastar argumentet att de personer som definierar sig som män skulle vara bättre på att skriva musik kvarstår bara en djup ojämnlikhet, en orättvisa!

Vem ska lastas. Som med den mesta särbehandling, diskriminering och snedfördelning ligger troligen förklaringarna på flera plan. En möjlig förklaring kan ligga i vad som uppfattas som möjligt av unga kvinnliga konstutövare. Vilka dörrar ser de som öppna, vilka står på glänt och vilka är stängda. Med Tillställningen vill vi öppna portarna på vid gavel både för den som vill inspireras och få förebilder och för den som vill ta ett steg vidare i sin utveckling som konstutövare. Tillställningen vill ge unga kvinnliga musiker och poeter möjligheten att framföra sina verk. Samtidigt vill erbjuda förebilder och inspiration för den som kanske funderar på att ta ett steg ut i eget kulturskapande.

Vill ni vara en del av detta? Och samtidigt få er lite högkvalitativ kultur till livs? Kom till café Aguèli den 16:e April!